I kyrkans vapenhus står en dopfunt från 1100-talet
Foto: Emma Häggberg
Det finns två stavkorshällar en i vapenhuset och en utanför kyrkan
Stavkorshällen i Longs kyrka
Foto: Robert Bernhoft, Vänermuseet.
Liljestenar och stavkorshällar – medeltida gravhällar för samhällets elit
I en tid då kristendomen var ung i landet kämpade stormän, kungamakt och kyrka om makten i samhället. Tiden är 1100-tal och tidig medeltid. Kampen om makten var ett spel där man var konkurrenter men samtidigt beroende av varandra. I denna historiska situation uppstår behovet av liljestenar och stavkorshällar.
Bland de lokala eliterna i de västra delarna av Götaland spred sig ett mode att låta hugga gravhällar i sandsten med vacker ornamentik. Bilderna föreställer slingrande växter och kors, motiv som inom den kristna läran symboliserar Kristus och evigt liv efter uppståndelsen. Motiven finns på kyrklig konst över stora delar av Europa och där kan man också finna gravhällar med samma bildframställning som på liljestenarna och stavkorshällarna. Liljestenarna och stavkorshällarna är regionala företeelser med en internationell bakgrund i en kristen kultursfär spridd i Europa.
Gravkorsen som står runt kyrkomuren är från 1500-1600-talet. Ursprungligen markerade korsen hemmanens gravplatser
Foto: Margareta Henricsson