{"id":603,"date":"2018-01-26T18:39:11","date_gmt":"2018-01-26T17:39:11","guid":{"rendered":"http:\/\/longsby.se\/?page_id=603"},"modified":"2018-01-26T18:39:11","modified_gmt":"2018-01-26T17:39:11","slug":"mangardsbyggnader-i-vara-kommun","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/longsby.se\/?page_id=603","title":{"rendered":"Mang\u00e5rdsbyggnader i Vara kommun"},"content":{"rendered":"<p style=\"text-align: center;\"><strong>Mang\u00e5rdsbyggnader i Vara kommun<\/strong><\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">Astrid Eriksson<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">&nbsp;<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><strong>M\u00e4nniskors och djurs behov \u2013 byggnadernas behov<\/strong><\/p>\n<p>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; M\u00e4nniskor och djur best\u00e5r av ca 70 % vatten, s\u00e5 f\u00f6rsta kravet f\u00f6r bos\u00e4ttning i alla tider har varit tillg\u00e5ng till vatten. Tidigast anv\u00e4nde man ytliga k\u00e4llspr\u00e5ng. Senare fann man vatten\u00e5dror med slagruta och gr\u00e4vde och stensatte brunnar. Numera borrar man brunnar och s\u00e4tter i cementr\u00f6r.<\/p>\n<p>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Byggnaderna har motsatt behov. De m\u00e5ste byggas p\u00e5 torr mark \u2013 g\u00e4rna sj\u00e4lvdr\u00e4nerad. D\u00e4r-f\u00f6r l\u00e5g den \u00e4ldsta bebyggelsen p\u00e5 \u00e5sar och \u00e4ndmor\u00e4ner i lerlandskapet. Mang\u00e5rdar, ladug\u00e5rdar och uthus l\u00e5g t\u00e4tt i byarna fram till laga skifte efter mitten av 1800-talet. D\u00e5 flyttade en del g\u00e5rdar ut till sm\u00e5 f\u00f6rh\u00f6jningar d\u00e4r en vatten\u00e5der drog fram.<\/p>\n<p>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; I \u00e4ldsta tid byggde man hyddor av kvistar och grenar, som man t\u00e4tade med lera. Byggnader f\u00f6r m\u00e4nniskor och djur, som beh\u00f6vde h\u00e5lla v\u00e4rme byggde man senare med timmer. De fodrades p\u00e5 ytan med br\u00e4der. V\u00e4ggarna till logar och lador byggdes endast av br\u00e4der. Som underlag f\u00f6r botten-stockarna\/syllarna lade man grundstenar. Dessa lyfte ocks\u00e5 upp byggnaderna fr\u00e5n markfukten. D\u00e4r man ville undvika drag, fyllde man med grundstenar mellan de b\u00e4rande h\u00f6rnstenarna.<\/p>\n<p>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Vara kommun avgr\u00e4nsas i syd\u00f6st och s\u00f6der av skogsomr\u00e5den. I v\u00e4stra delen l\u00f6per Kedumsbergen och v\u00e4st d\u00e4rom \u00e4r det en blandning av skog och brukningsbar mark. P\u00e5 sl\u00e4tterna fanns det inte skog och i det som nu \u00e4r skog, v\u00e4xte det f\u00e4rre tr\u00e4d. Skulle man bygga timmerhus kunde man vara tvungen att k\u00f6pa dem i t.ex. Bj\u00e4rke h\u00e4rad. D\u00e4r timrade man boningshus, som fick st\u00e5 och torka under vintern och sedan kom k\u00f6pare och monterade ner dem och k\u00f6rde hem dem. Det var viktigt att varje stock var m\u00e4rkt, s\u00e5 man klarade att montera upp huset h\u00e4r. Innan huset byggdes upp m\u00e5ste grund och skorstenspipa\/pipor vara klara. N\u00e4r timmerm\u00e4nnen gjort sitt tog snickarna \u00f6ver. De skulle g\u00f6ra d\u00f6rrar och f\u00f6nster och fodra huset. P\u00e5 grund av tr\u00e4dbristen p\u00e5 sl\u00e4tten byggdes boningshusen s\u00e4llan i mer \u00e4n 1\u00bd v\u00e5ning. Typiskt f\u00f6r dessa \u00e4r de liggande sm\u00e5f\u00f6nstren i vinds-v\u00e5ningens l\u00e5ngsidor, som sl\u00e4ppte in ljus d\u00e4r.<\/p>\n<p>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Med hj\u00e4lp av uppgifter i Svenska Gods och G\u00e5rdar, som kom ut p\u00e5 1940-talet, kan man se<\/p>\n<p>att byggandet \u00f6kade efter laga skifte och minskade under l\u00e5gkonjunkturer och krig f\u00f6r att \u00e5ter \u00f6ka under b\u00e4ttre tider. Se bild med frekvenskurva \u2013 prickad linje.<\/p>\n<p>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; De boningshus, som byggdes efter laga skifte byggdes med sadeltak bekl\u00e4tt med lertegel. Det \u00e4ldsta var enkupigt och det senare tv\u00e5kupigt.<\/p>\n<p>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; De \u00e4ldsta byggnaderna var om\u00e5lade. De hus som byggdes efter laga skifte b\u00f6rjade m\u00e5las med Falu r\u00f6df\u00e4rg. F\u00e4rgen var n\u00e5got konserverande, luftgenomsl\u00e4pplig och lyste som dyrbart r\u00f6tt te-gel. R\u00f6df\u00e4rgen \u00e4r \u00e4nnu typiskt f\u00f6r just Sverige och f\u00f6r svenskbygderna i Amerika, d\u00e4r nybyggarna vill k\u00e4nna sig hemma. J\u00e4rnhaltiga f\u00f6roreningar &#8211; r\u00f6dmull \u2013 i kopparmalmen sl\u00e4ngdes i stora h\u00f6gar.&nbsp; R\u00f6dmullen anv\u00e4ndes vid tillverkningen av Falu r\u00f6df\u00e4rg. F\u00f6rst var det ett tecken p\u00e5 rikedom att \u00f6ver huvud taget ha r\u00e5d att m\u00e5la husen. N\u00e4r rams\u00e5garna kom och man kunde s\u00e5ga sl\u00e4tare br\u00e4der och snickargl\u00e4djen blev modern, b\u00f6rjade man m\u00e5la med den dyrare och vattenavvisande linoljef\u00e4rgen i ljusa nyanser. I kommunen var ungef\u00e4r lika m\u00e5nga boningshus r\u00f6dm\u00e5lade som oljem\u00e5lade, med undantag f\u00f6r tiden under slutet av 1800-talet till 1930-talskrisen, d\u00e5 fler m\u00e5lades med ljus linoljef\u00e4rg. Se bild med frekvenskurva \u2013 heldragen linje f\u00f6r linoljem\u00e5lade hus och streckad linje f\u00f6r r\u00f6df\u00e4rgade.<\/p>\n<p>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; D\u00f6rrarna till gamla hus gick in\u00e5t, vilket gjorde att tr\u00f6skeln ruttnade. D\u00e4rf\u00f6r \u00f6vergick man till och ut\u00e5tg\u00e5ende d\u00f6rrar. Till k\u00f6ksing\u00e5ngen brukade man bara ha en enkel d\u00f6rr och vid huvuding\u00e5ngen pard\u00f6rrar med tv\u00e5 d\u00f6rrblad. F\u00f6r att hindra alltf\u00f6r stort v\u00e4rmeutsl\u00e4pp genom d\u00f6rrarna kunde man g\u00f6ra dubbeld\u00f6rrar, d\u00e4r ett d\u00f6rrblad gick in\u00e5t och ett ut\u00e5t. Vid k\u00f6ksing\u00e5ngen brukade man bygga ut en f\u00f6rstuga (lellaf\u00f4rsta) b\u00e5de som luftsluss och f\u00f6r att st\u00e4lla tofflor, st\u00f6vlar och h\u00e4nga vardagskl\u00e4der i. N\u00e4r snickargl\u00e4djen kom omkring sekelskiftet 1800\/1900, b\u00f6rjade man bygga verandor framf\u00f6r huvuding\u00e5ngen. En del var enkla \u2013 andra rik utsmyckade.<\/p>\n<p>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; F\u00f6r laga skifte var det vanligt med f\u00f6ster med fyra glas och efter vanligen med sex glas. Fram till 1930-talet bl\u00e5ste man glasen. De hade oj\u00e4mnheter och bl\u00e5sor och \u00e4r nu oers\u00e4ttliga. \u00c4ldre f\u00f6nster g\u00e5r ut\u00e5t \u2013 nyare in\u00e5t. Utvecklingen har g\u00e5tt mot allt st\u00f6rre f\u00f6nster och sl\u00e4tare glas. Det har blivit modernt olika \u00e4ldre utformningar och glasstorlekar.<\/p>\n<p>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Museet i Skara gjorde 1984 en kulturhistorisk inventering av byggnader i Vara kommun.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Mang\u00e5rdsbyggnader i Vara kommun Astrid Eriksson &nbsp; M\u00e4nniskors och djurs behov \u2013 byggnadernas behov &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; M\u00e4nniskor och djur best\u00e5r av ca 70 % vatten, s\u00e5 f\u00f6rsta kravet f\u00f6r bos\u00e4ttning i alla tider har varit tillg\u00e5ng till vatten. Tidigast anv\u00e4nde man &hellip; <a href=\"https:\/\/longsby.se\/?page_id=603\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2,"menu_order":2,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"class_list":["post-603","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/longsby.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/603","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/longsby.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/longsby.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/longsby.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/longsby.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=603"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/longsby.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/603\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":604,"href":"https:\/\/longsby.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/603\/revisions\/604"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/longsby.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/longsby.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=603"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}