{"id":216,"date":"2013-02-19T10:04:03","date_gmt":"2013-02-19T09:04:03","guid":{"rendered":"http:\/\/longsby.se\/?page_id=216"},"modified":"2018-01-26T18:35:06","modified_gmt":"2018-01-26T17:35:06","slug":"aker-och-jord","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/longsby.se\/?page_id=216","title":{"rendered":"\u00c5ker och jord"},"content":{"rendered":"<p align=\"center\"><strong>Markanv\u00e4ndningen i Longs by med omgivning under 1700-talet<\/strong><\/p>\n<p align=\"center\">Astrid Eriksson<\/p>\n<p>Longs by ligger p\u00e5 en \u00e4ndmor\u00e4n omgiven av ett hav av lerjord. Den str\u00e4cker sig i nordv\u00e4stlig till syd\u00f6stlig riktning 80 \u2013 85 meter \u00f6ver havet. Inlandsisen sm\u00e4lte och drog sig tillbaka mot nord\u00f6st. Vid n\u00e5got tillf\u00e4lle har det blivit kallare igen och d\u00e5 har inlandsisen v\u00e4xt till och skjutit jord och stenar framf\u00f6r sig, s\u00e5 att en rygg bildades. Sedan fortsatte den att sm\u00e4lta och drog sig \u00e5terigen tillbaka mot N\u00d6. I iskanten, under vattenytan avsatte jordpartiklar varav de tyngsta sj\u00f6nk snabbast och de minsta \u2013 leran \u2013 blev liggande \u00f6verst.<\/p>\n<p>\u00c4ndmor\u00e4ner och alla andra sj\u00e4lvdr\u00e4nerade delar av landskapet var l\u00e4mpliga l\u00e4gen f\u00f6r bos\u00e4ttning. D\u00e4r kunde husen byggas p\u00e5 sj\u00e4lvdr\u00e4nerande mark. F\u00f6r bos\u00e4ttning kr\u00e4vs ocks\u00e5 en k\u00e4lla eller brunn, eftersom varken m\u00e4nniskor eller djur kan leva utan vatten. N\u00e4r man bosatte sig d\u00e4r, vet ingen. Long namn \u201dLung\u201d d\u00f6k upp i skrifterna redan 1277. Den \u00e4ldsta kartan \u00f6ver Long \u00e4r fr\u00e5n 1685 och \u00f6ver Lagmanstorp 1710. Till storskiftet ungef\u00e4r hundra \u00e5r senare 1784 \u2013 1792 gjordes nya kartor. G\u00e5rdarna tycks vara de samma, men \u00e5kerjorden hade utvidgats.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Till \u00e5kerbruk och boskapssk\u00f6tsel beh\u00f6vdes b\u00e5de sommarfoder\/bete och vinterfoder\/h\u00f6. \u00c5kern gav s\u00e4d till jordbrukarna och halm till djuren. Efter tr\u00f6skningen anv\u00e4ndes agnarna som str\u00f6 till djuren. \u00c5ker och \u00e4ng m\u00e5ste fredas fr\u00e5n de betande djuren med en h\u00e4gnad. Den str\u00e4cker sig fr\u00e5n Afs\u00e5n i nordv\u00e4st och gick genom Long och Lagmanstorp och f\u00f6rmodligen betydligt l\u00e4ngre. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; H\u00e4gnaden kan ha varit uppbyggd av stenar uppe p\u00e5 mor\u00e4nryggen och p\u00e5 lersl\u00e4tten kan den ha fortsatt som tr\u00e4g\u00e4rdesg\u00e5rd. Ena \u00e5ret fick djuren beta p\u00e5 ena sidan h\u00e4gnaden och andra \u00e5ret p\u00e5 den andra. Long hade sin skog p\u00e5 Hillet i S. Kedums socken (Naums sn. ?) en mil bort.<\/p>\n<p>H\u00e4gnader i gr\u00e4nser f\u00f6rekom knappast f\u00f6re laga skifte omkring mitten av 1800-talet. Man m\u00e5ste allts\u00e5 vara \u00f6verens om p\u00e5 vilken sida djuren skulle sl\u00e4ppas. Det kallas att vara i <i>lag.<\/i> Troligen vallades djuren, f\u00f6r att inte blanda sig alltf\u00f6r mycket med varandra. Till vallningen kr\u00e4vdes ingen st\u00f6rre kroppsstyrka, s\u00e5 det fick sm\u00e5 gossar g\u00f6ra. De kallades herdar\/herde \u2013 p\u00e5 v\u00e4stg\u00f6tska <i>hela\/hele<\/i> med tungrots -l. ( I Bohusl\u00e4n h\u00f6linga\/h\u00f6linge och i Sm\u00e5land lua\/lue).<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>F\u00f6r att \u00e5kerjorden skulle ge goda sk\u00f6rdar m\u00e5ste den g\u00f6dslas och ogr\u00e4set rensas bort \u2013 den lades i <i>tr\u00e4da<\/i>. N\u00e4r \u00e5kern l\u00e5g i tr\u00e4da p\u00e5 ena sidan h\u00e4gnaden kunde djuren beta d\u00e4r. Det kallas tv\u00e5s\u00e4de. P\u00e5 andra sidan var \u00e5kern och \u00e4ngsmarken skyddade fr\u00e5n betesdjuren. Hela byalaget synade h\u00e4gnaden flera g\u00e5nger under sommarhalv\u00e5ret. Kom djuren \u00f6ver p\u00e5 \u00e5ker- och \u00e4ngssidan var det ovisst om m\u00e4nniskor och djur kunde \u00f6verleva kommande vinter. De grindar som fanns m\u00e5ste alltid vara st\u00e4ngda. N\u00e4r all s\u00e4d p\u00e5 \u00e5krarna var sk\u00f6rdad och h\u00f6et b\u00e4rgats fick djuren beta \u00e4ven d\u00e4r.<\/p>\n<p>Den indelning som fanns h\u00e4r p\u00e5 Varasl\u00e4tten var mycket ovanlig i Sverige. Orsaken \u00e4r tr\u00e4dbristen. Det fanns inte virke till att bygga tr\u00e4g\u00e4rdesg\u00e5rdar med. Tr\u00e4dbristen avspeglar sig ocks\u00e5 i bebyggelsen. Vanligen \u00e4r marken indelar i <i>utmark<\/i>, som st\u00e4ndigt \u00e4r betesmark och <i>in\u00e4gomark<\/i> som best\u00e5r av \u00e5ker och \u00e4ng. \u00c5kern var indelad i tv\u00e5 eller tre <i>g\u00e4rden<\/i> som turades om, att ligga i tr\u00e4da (g\u00e4rde = omg\u00e4rdad \u00e5kermark, som ocks\u00e5 kunde inneh\u00e5lla \u00e4ngsmark).<\/p>\n<p>Omkring 1700 var all \u00e5kermark i Longs och Lagmanstorps byar samlad kring bebyggelsen. D\u00e4r var det enklast att sprida g\u00f6dseln. \u00c5krarna kallades f\u00f6r hemjord. G\u00f6dseln var avg\u00f6rande f\u00f6r \u201dbr\u00f6df\u00f6dan\u201d. Utan g\u00f6dsel \u2013 inga sk\u00f6rdar! Vad som odlades st\u00e5r inte p\u00e5 kartorna. Troligen var det korn och r\u00e5g, d\u00e4remot st\u00e5r der att det man nyodlade bes\u00e5ddes med havre.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Byn Long skiftades vid enskiftet 1815. Laga skifte b\u00f6rjade inte n\u00e5gonstans i Sverige f\u00f6re 1827 och d\u00e4r man enskiftat beh\u00f6vdes vanligtvis inte n\u00e5got laga skifte. I och med enskiftet upph\u00f6rde \u00e4goblandningen i Longs by. F\u00f6r att s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt skulle kunna bo kvar p\u00e5 sina gamla g\u00e5rdar, drogs gr\u00e4nserna solfj\u00e4dersformat ut fr\u00e5n byn. Det syns tydligt p\u00e5 ekonomiska kartan.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>F\u00f6r att slippa bredda v\u00e4gen \u2013 den gamla Norgev\u00e4gen \u2013 genom byn, drogs v\u00e4g 47 mellan Trollh\u00e4ttan och J\u00f6nk\u00f6ping utanf\u00f6r byn. Longs by \u00e4r av Riksintresse (RA\u00c4 nr ??) enligt Riksantikvarie\u00e4mbetet.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Kartan visar hur stor nyodlingen var under 1700-talet.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/longsby.se\/?attachment_id=217\" rel=\"attachment wp-att-217\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-217\" src=\"https:\/\/longsby.se\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/Astrids-karta-v1.jpg\" alt=\"Astrids karta v1\" width=\"398\" height=\"281\" srcset=\"https:\/\/longsby.se\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/Astrids-karta-v1.jpg 398w, https:\/\/longsby.se\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/Astrids-karta-v1-300x211.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 398px) 100vw, 398px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Artikeln skriven av Astrid Eriksson<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Markanv\u00e4ndningen i Longs by med omgivning under 1700-talet Astrid Eriksson Longs by ligger p\u00e5 en \u00e4ndmor\u00e4n omgiven av ett hav av lerjord. Den str\u00e4cker sig i nordv\u00e4stlig till syd\u00f6stlig riktning 80 \u2013 85 meter \u00f6ver havet. Inlandsisen sm\u00e4lte och drog &hellip; <a href=\"https:\/\/longsby.se\/?page_id=216\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"class_list":["post-216","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/longsby.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/216","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/longsby.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/longsby.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/longsby.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/longsby.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=216"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/longsby.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/216\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":602,"href":"https:\/\/longsby.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/216\/revisions\/602"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/longsby.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/longsby.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=216"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}