Longs kyrka | Longs by

Inventering i Longs kyrka 1893

Ryktesvis hade jag försport att Longs kyrka under den närmaste framtiden skulle ombyggas, hvarför jag begaf mig till henne hösten 1893.

Grundplan framgår av fig. 1.

Koret är av sten, allt öfrigt af trä. Koret rappadt ut- och invändigt.

Kyrkans yttre synes av bild 2, det inre af fig. 3 och 4.

Kyrkan har troligen ursprungligen utgjorts endast af långhuset och det vapenhus, som fanns mot väster före det nuvarande och ombyggdes i början af århundradet. Så har man tillbyggt koret med sakristia och ett sydligt vapenhus och troligen gjort koret af sten för att liksom göra början till en stenkyrka.

I midten af långhuset finnes väggstöd, som äro uttimrade vinkelrätt från långväggarne , ett

stockvarf nedanför taket sammanhållas väggarne af en tvärgående stock (se fig. 4)

Inga dörrar hafva någon märkvärdighet.

Fönstren i koret med tryckta rundbågar.

Platt tak i hela kyrkan. Taket målat i 1700-talets vackra stil.

Kortaket: I mitten solen med ????, däromkring 4 änglahufvuden, allt inom en kraftig ring.

Omkring är bladverk i hvitt och brunt på röd botten.

På afsnedningen mot väggen en enkel palmettlist.

Taket i främre delen af långhuset: I midten en kvadrat med halfcirkelformiga utsprång på sidorna.

Härinom tvänne änglar, hållande i händerna palmkvistar och mellan sig en skrift:

”I stillhet måste Du till andakt utöfwa

Och tänka på din Gud, som hiertat bäst kan pröfva

Om tu eij thetta gjör, så är tin gudstienst kall,

Och äntlig komer sig oppå thet högsta qval

Lef derför Gudig, from, lät ordet hiertat röra,

Som kan tin dyra siäl himla gladin föra

Så har tu wunit alt, och får then sälla ro

Blant helgonen som städs hos store Guden bo.”

Genom tvärlister från midtfältets halfrunda utsprång delas återstoden af taket i fyra hörnfält med

bladverk i hvitt och brunt på blå botten. I afsnedtningen bladverk i hvitt å röd botten. Se fig. 3

Långhustakets bakre hälft går endast till läktaren, där taket något höjer sig. I midten är en cirkel

af samma slag , som i främre fältet. I denna en ängel med en skrift:

” Gack aldrig i Guds hus af blott en gammal sed;

Men när tu then på knä för gudi faller ned,

Utwärtes andackt wis, dock låt thet så eij wara,

At eij thit hierta må emot sin åtbyrd swara.”

Omgifningarna lika med föregående, fast kortare framåt och bakåt. Afsnedningen lika med

föregående.

Å främre gränslisten å taket i långhuset står följande:

” Thetta HERrans hus Och Tempel är wordet med Målning ut=zirad Åhr 1745. Tå warande Kyrkioherde Petrus Riddelius. Ifrån Åhr 1743, då Kyrkian ombygdes, och när hon Målades, och så widare; woro Kyrkio-werdar Jonas Andersson i Jonsgård, och Carl Svensson i Kåsentorp.”

På dörren mellan koret och sakristian står: ” År 1849 målades denna kyrka af N. Ljungström från Trädet.”

Altaret af trä. Altarprydnaden en simpel barocktafla; utgöres af en dålig målning å trä: Kristus i örtagården. Taflan lär vara köpt från Slädene nedrifna kyrka. Framför står ett simpelt träkors.

Nummertaflan enkel.

Predikstolen mycket simpel, troligen gjord vid reparationen 1743. Himmeln något bättre.

Bänkar och läktare likaledes mycket enkla.

Å norra väggen (se fig.4) hänger en större tafla med målning å trä, föreställande Kristus på korset; ej illa målad; troligen förra altartaflan.

Å manssidan äro hyllor för hattar och mössor.

Funten af sandsten, ligger vid stapeln upp och ned, utan alla orneringar. Fig.5.

Ljuskrona af malm, enkel, utan inskrift, för 12 ljus.

1 par synnerligen vackra kandelabrar och 1 par likaledes mycket vackra väggkandelabrar. Fig. 6.

De äro alla ganska skröpliga. Borde inlösas af staten eller stanna i något museum.

En liten ljuskrona från århundradets början, med grön glaskupa i botten, nyligen skänkt,

begagnas ej. Förvaras liksom kandelabrarna å vinden.

Storklockan; Storlek: höjd 0,82 m., med öglorna 1,02 m., tvärmått 0,90 m. Ingen inskrift.

Lillklockan: Höjd 55 cm., med öglorna 67, tvärmått 66½ cm. Inskrift se fig.7. Mellan bokstäfverna äro åtskilliga mynt insatta. Lillklockan säges vara kommen från Hellums i Skarstads pastorat nu raserade kyrka, hvarvid den utbyttes mot en än mindre, som förut fanns i Long, och som blef såld af Hellums socken.

Vid ringningen användes ett s.k. ringkors. Det är af ungefär samma storlek som kungaringningskorsen. Se fig. 3 och 4: Det användes att utmärka den gård, som hade ringningen för söndagen. I midten af hvarje karlbänk är ett hål, däri korset sättes och flyttas för hvar söndag. Synes ej vara ålderdomligt. Har några förkortade namn: ? LLI SIIS AL PIS

En ny kammarorgel.

Kalken i rokokostil med smakfulla sirater på knoppen och foten, dock tämligen enkel. Stämplad med Skara-vapnet och I.L.

Patén med ett enkelt kors i kanten, illa gjort; inga märken.

Kanna och ask från 1873.

Sockenbudskalken enkel.

Timglas med 4 glas, enkelt men väl bibehållet. Öfver detsamma ( krona med CC under)

Offerkista, stor, simpel, med trenne under hvar sitt hål å locket. Det högre för lasarettet, det mellersta för kyrkan och det venstra för de fattige.

”Grafskrifter” af yngre datum hängde det i mängd för åtskilliga år sedan. De utgjordes vanligen af ett papper med en lingonriskrans eller en målad krans samt inskrift. De upphängdes öfver barn. Nu finns det kvar endast trenne ytterst simpla grafskrifter inom ram från 1857, 62 och 69. Fig.3.

Trenne håvar. En är mera utsirad än de öfriga och har en bårkorg; Ovanligt. Fig.8.

Håf mycket enkel, klockan borta. Å träskaftet hänger en metallplåt (möjligen silfver) med å ena sidan en liten oljemålning å kyrkan från den tiden, som håfven förfärdigats. Kyrkan utgöres af det murade koret, ett rödmåladt långhus med 2 fönster, ett lägre vapenhus än det nuvarande, ingen sakristia; dessutom stapel. Framför synes Herrgårdens byggnad, ett litet hus med ett fönster på hvardera sidan om dörren, sneddade tak och 2 skorstenar.

Å plåtens andra sida är graveradt;

Denna Håv

Är förärad till Lungs Kyrka

Lientn. Vid västgöta Cavell:R

Välborne

Herr Magnus Borgenstierna

Och Des fru Friherrinnan

Högvälborna

Fru Lovisa Fredrika Fägerskiöld

Anno 1768

I sakristian hänger ett porträtt af Sophia Magdalena, kopparstick af I. Gillberg 1774 efter målning af L. Pasch. Enkel ram.

Tal 1817 inom simpel ram.

Officersvärja

Solvisare, liten, utan årtal, nu i södra vapenhuset.

Kyrkogården är mycket egendomlig. Fig. 9 och 10.

Där begrafves ännu å särskilda platser för de olika gårdarne. Grafskrifterna gå från norr till söde och skiljas åt genom en mängd små kors, som stå i rader dels från norr till söder och dels från öster till väster. Korsen, som äro af kalksten, äro alla mycket enkla, utan prydnader men med förkortade namn. Flertalet hafva dessutom årtal. Det äldst observerade är 1651, det yngsta 1730. De ännu kvarstående äro antydda å fig.9, men en mängd äro upptagna och ligga dels som trappa till bårhuset i kyrkans västligaste ända och dels å kyrkbacken. Korsen är dels enkla och dels hafva de en mindre gloria. Norr om kyrkan begrafves ej.

Fordom fanns det en stengraf för hvarje gård, där liken sattes ned under vintern.

Den 1 maj skulle de vara i jorden. Nu äro alla stengrafvar borta, men trenne hällar ligga kvar. Dessa hällar utan intresse. Tvänne ha enkla barockornament, en med en ring på mitten.

Söder om södra vapenhuset ligga tvänne romanska grafhällar, prydda med ett kors. De äro af sansten och illa slitna. Fig. 11 och 12.

I bron å vägen upp till kyrkan ligga fragment af barockhällar. I markerna lära äfven sådana hällar finnas som broar.

Molkom den 27 december 1893

Sanfrid Welin

Härtill höra 5 teckningar och 7 fotografier.

Dessa teckningar och fotografier hittaded vi inte på Västergötlandsmuseum. Ytterligare efterforskningar krävs.

Nytagna bilder på den ovan nämnda kollekthåven samt ljusstake och timglas